tisdag 27 oktober 2009

"Shit... hon sa inte det där?"

Det var riktigt nära. Då menar jag RIKTIGT nära. Själv så höll man på att börja det här inlägget med det klassiska: "Det var längesen jag skrev nu, så jag skriver några rader", men det sa jag aldrig.

Alltid lika underhållande med tjejer som är godtrogna som få. Förmodligen kommer jag att bli dumförklarad av någon/några, men då vet jag att det finns fler lika godtrogna som hon (notera att jag använder ordet "godtrogen" för att linda in det). Hon satte sig brevid mig och inleder en konversation:

- "Är du rädd för svininfluensan, Daniel?"
Jag funderade snabbt över varför hon frågade, men svarar:

- "Nja, det är jag väl inte. Vadå då?"
- "Du har väl hört om den där tjejen som tog en vaccinationsspruta mot det och sen bara kunde gå baklänges?"

"Shit hon sa inte det där?" var min första tanke. Dagarna innan satt jag, kusin- Mattias & Robin skattade gott åt det klippet. Det var så bisarrt att någon kunde tro på det, kändes som en saga skriven av Aftonbladet. Jag tänkte först vara snäll och förklara för henne att det med all sannolikhet (man ska aldrig säga aldrig) bara är fake. Men det gick inte. Istället skrattade jag (MED) henne och sa att det inte är sant. Självklart vägrade hon ge sig, utan fortsatte med argumentet "...men det stod faktiskt i Aftonbladet." Bedöm själva:



Girl Gets "Flu" Shot & Now Can Only Walk Backwards!




Då klarnade saker och ting för mig. Det VAR en saga som Aftonbladet hade ett finger i, de skrev det visserligen inte, då det faktiskt var amerikanskt. Vi hade en diskussion på ett lättsamt sätt där hon inte ville erkänna sitt misstag, utan istället litade till fullo på det de sa. Själv har jag slutat lita på Aftonbladet och vad de säger. Anledningen? Här är bara "Top of mind" på idiotiska (ursäkta språket) artiklar jag läst om:

- Livs levande minitomtar i Argentina
- Ett sjöodjur som strandat
- Utomjordingar


Men det finns självklart folk till allt, och mycket av det jag tror på lär också vara helt uppåt väggarna. Men ni som läser detta, är det önskvärt om jag lägger upp en samling roliga klipp från youtube utan att skriva någonting? Lite som en samlingssida med roliga klipp. För jag måste erkänna, det är inte alltid lätt att veta vad man ska skriva om, många ointressanta dagar har sin passage genom mitt liv. Precis som de flesta andra då, såvida man inte är en svensk hollywoodfru med en rik man. Det är väl dags att bli rik så att man får ett eget kvinnskap snart, jag väntar bara på den dagen att komma :) Hitta någon som man själv gillar, och att känslorna är delade.


Usch... nu kände jag mig omanlig där ett tag. Om någon har idéer/funderingar över något, eller bara sitter inne på kreativt tänkande är jag idel öra att få inspiration på något att filosofera kring. Jag är dålig på att komma på idéer, men när jag har något kan jag alltid spåna vidare på det.

Glenka - Letar desperat efter idéer nu, efter endast ett par inlägg (?).

Ps:
Kalle, your balls are belong to me! (Ja, jag är medveten om felskrivningen)

Ds:


fredag 23 oktober 2009

Kul citat, nostalgi på youtube och pungkulor på hal is

Jag har nästan själv skapat en hel dokusåpa kring laptopen som jag lånar av Gurra, alla undrar hur det kommer att gå. Kommer "E-knappen" börja fungera normalt? Är det något fel på datormusen? Jag kan lugna er alla: Allt är okej, jag kommer inte fördjupa mig något mer i det.


Däremot kommer jag att tråka er EN DAG TILL med mitt tråkiga bussprat. Let's face it: Jag har genomfört min sista arbetsdag här idag. Hur som helst så blev min enda underhållning en sms-konversation med Ems, och vi snackade lite om ditten och datten tills jag frågar hur det gick med matte-pluggandet. Då fick jag kanske den mest... vad ska vi säga? Lama ursäkten någonsin. Självklart hade hon inte börjat, ursäkten var:

"Vi har inte börjat än :) min kompis som är min lärare sitter på golvet :)"


Min första tanke var: "Jaha, okej". Men så läste jag den meningen en gång till och skrattade till. Folket på bussen tittade på mig som om att det var något fel på mig. Jag tittar mig omkring, harklar till och skrattar lite osäkert samtidigt som jag tittar på min omgivning. Efter den idiotförklaringen så väljer jag att svara på sms:et och låtsas som att detta inte hände. Min replik till henne blev något i stil med: "Haha, vad var det där för en ursäkt?" ungefär. Fråga mig inte om detaljer, kommer inte ihåg exakt vad jag svarade. Efter mycket om och men så gick hon med på att nämnas i min blogg efter ett så klokt uttalande. Inte för att vara starta ett smutskastnings-VM, men jag ska bara skicka en hint till henne (om hon läser detta): Jag nämnde iallafall inte den "tråkiga Wii-incidenten" som skedde hemma hos mig ;)

Igår kväll satt jag på msn, och sökte fritt på youtube. Efter många "Related Videos-tryck" senare ser jag "Teenage Mutant Ninja Turtles" och då påminns jag om ett klipp jag såg för väldigt många år sedan. Ja, innan Youtube ens fanns/blev känt. Jag kastar mig över tangentbordet och knappar in videons namn. Jag hörde änglamusik i bakgrunden och ett starkt ljussken lyste på mig: DEN FANNS!


Fort som satan trycker jag på länken och lyssnade på musikvideon och bara njöt. Tack för att den fanns! Endast en träff och 138 visningar har den bara i detta nu när detta skrivs. Varför? Det vet jag inte, jag hade förväntat mig flera träffar och ett par tusen views åtminstone:



Veganrepubliken - Jimpa Spetlar Turtles







För övrigt så stack min gode vän Karl Bäckstedt ut hakan och sa på facebook:

"Karl Bäckstedt:
Bra skrivet, men sätter en av mina resterande pungkulor på att det inte blir fler än fem inlägg"


Jo, jag tackar jag. Dock vet jag inte hur många pungkulor den mannen har, men snart har han åtminstone en mindre. Frågan är vad man ska göra med en pungkula? Lägga den i en glasburk?


Glenka - Ett steg före de flesta idag

torsdag 22 oktober 2009

... and the story goes on

Igår så påbörjades den här bloggen, som ur mina ögon sett var lite bitter, men jag tänkte faktiskt fortsätta lite på det spåret även idag. En stund iallafall.

Det som jag beklagade mig mest över är just allt som tekniken har att erbjuda (kom ihåg att "E-knappen" på tangentbordet lever sitt egna liv). Efter att ha pendlat T o R mellan Luleå-Pajala så kände jag mig en aningens seg. Slår på laptopen som bringat mig så mycket lycka de här dagarna i ett snöigt norrbotten. Jag är väl medveten om dess styrkor och brister, men något som jag inte hade räknat med var att "lagen om all djävulskap" hade spridit sig. Nu är det musen som krånglar också. Den funkar att röra omkring med på skärmen, men vänster musknapp har i det närmaste lagt av nu istället (!!). Jag tog ett par tunga andetag, räknade till 10 och sansade mig. Mannen med de små problemen (dvs. jag) insåg att han faktiskt har en s.k. "Touchpad" på sin laptop. Jag törs knappt tänka på hur morgondagen kommer att se ut, vågar nästan sätta mina båda händer på att även den kommer att krångla imorgon. Antingen det, eller att tangentbordet muppar galet.


MEN GLENKA, INTE VARA SÅN NU! VI ALLA ÄLSKAR DIG FÖR DIN POSITIVA UTSTRÅLNING!

Jo, må så vara. Som tur är så är jag en ganska "Glad kille" vanligtvis. Det är bara att "bryta ihop och komma igen" som en känd svensk idrottsman en gång sade.


Kan även tillägga att jag med allra största sannolikhet kommer att dansa bal. Det är en vakker flikka som (konstigt nog??) inte har någon kavaljer själv, och jag är inte den som är den. Självklart ställer jag upp, det är ju trots allt det Glenkman gör bäst - Räddar unga damer i nöd ;) Frågan är just bara hur min mor, som styrt mitt liv med järnhand kommer att tackla detta. Jag har redan nu börjat förbereda mig för möjliga frågor som jag snabbt måste kunna svara på:

  1. Hur ska du ha råd?
  2. Vem ska du dansa med?
  3. Sen när har du intresserat dig för dans?
  4. Kommer du att dyka upp på träningarna?
Det är väl de fyra frågor som lär dyka upp med allra största sannolikhet. Så här kommer jag nog att svara då:

  1. Panta burkar, jobba mer på norstat eller skaffa ett nytt jobb
  2. Även om jag nämnde ett namn, så hade du ändå inte vetat vem det var. Men hon är mikket snell (:
  3. Sedan hon frågade mig. Då fick jag ett oerhört stort intresse, och blev insatt i alla möjliga danser. Peppe Eng har även han varit en stor förebild sedan hans framgångar i "Let's dance".
  4. Självklart! Det bjuds på saft och bulle efteråt!

Kommer ni på någon mer möjlig fråga, så skriv gärna det bland kommentarerna nedan. Funderar på att hoppa in i duschen, det verkar som att mina strumpors storhetstid är svunnen. Med andra ord: Jag tror inte att fötterna har somnat, med tanke på den stanken så är de nog döda.


Visst är det trevligt att man kan dela så pass personliga saker med er andra via internet? Nästa gång tänkte jag berätta lite närmare om mitt icke existerande navelludd och den mystiska doften från mina armhålor.


Glenka - Lite... för personlig ibland?

Hajime no Glenka

Hajime no Glenka - Starten på något nytt?


Hajime no Glenka? Vad betyder det? Är det något japanskt som vanligt?

Jo, det är det ju faktiskt. Den korrekta översättningen skulle väl vara något i stil med "Den nya Glenka".


Jag satt sent nu inatt och genomförde ett av mina gränslöst långa telefonsamtal med en viss "Kristoffer Knutsson" (som tur är så var det han som ringde), när Jeppe helt oväntat skriver på msn att jag borde starta en egen blogg. Denna, på gränsen till fasansfulla, idé dök upp när han hade läst ett forumsinlägg som jag hade skrivit på spelsajten www.xperteleven.com där jag hade startat en ny tråd om den alltid lika omtalade personen Zlatan Ibrahimovic. Rubriken jag valde att använda var: "Zlatan - Bra eller anus".
Lättsmickrad som jag är så gled jag in på första bästa bloggsida och beslöt mig för att följa strömmen och påbörja detta projekt. Efter att registreringen var klar, mallen vald och pennan vässad så skulle jag precis påbörja mitt första inlägg. För att göra en text mer lättläst är det viktigt att variera mellan kursiv, fet, och en blandning av båda tingen så tänkte jag påbörja det första inlägget med lite fet stil, följt av kursivt. Men det var lättare sagt än gjort. HUR JAG ÄN GJORDE SÅ BLEV DET RAKA MOTSATSEN TILL DET JAG VILL. Att skriva så långt som jag kommit nu, har tagit mig [okänd] minutrar att bara komma hit. Värt att tillägga är att jag verkligen inte är "En av dem" som skriver långsamt, snarare tvärtom.
Man sitter där, frustrerad över att man inte kan behärska HTML-kodernas underbara konst, dessutom sitter jag på en laptop (som tillhör Gurra) där knappen "e" fungerar när den känner för det. No hard feelings Gurra, men det är något fel på den knappen.
Nu ska inte jag sitta här och vara bitter för småsaker utan istället vandra vidare i den långa bloggresans magiska värld. Just nu sitter jag på ett vandrarhem i Luleå (Kronans Vandrarhem för att vara mer exakt).

Vad gör du i Luleå? Varför är inte du hemma och är social med oss? VI SAKNAR DIG!

Med smicker kommer man inte långt. Bara jag är naiv nog att köpa det *skrattar i min ensamhet*. Jag genomför en "affärsresa" där jag delar ut enkäter till folk på bussar. Jag vet, jag vet, det låter som ett lyxjobb. Men tro mig, bakom denna fasad av glitter och glamour så är det inte så "häftigt".
På bussen idag... så stötte jag på en pratglad norrlänning. Precis som på de andra bussarna, så har jag fått lyssna på diverse intressanta historier, men den här mannen tog mig med häpnad. Det var så att han var mytoman (med all säkerhet).


Nja, mytoman var väl kanske att ta i. Han kanske ljög lite då och då tänker kanske ni?


Vad jag än sa så hade han själv varit med om det, och självklart gjort det mycket bättre. Låt mig exemplifiera ett par punkter utan att trötta ut er allt för mycket:


  1. Han frågar hur stort minneskort min telefon har, jag svarar ärligt 2 gig. Han har självfallet flera telefoner med 2-, 4-, 6-, 8-, 12-, 16- 0ch 40 gig stora. Men som om det inte vore nog så har han även köpt en Samsung i USA som hade 1 tb (Tb = 1000gig) på sin TELEFON?
  2. "Nokia 3310 är en jäkla bra telefon. Tål hur mycket stryk som helst" säger jag. Då har han givetvis kastat sin telefon i väggen flertalet gånger, KÖRT ÖVER DEN MED EN LASTBIL (??) och kastat den i ett badkar fyllt med vatten. Till råga på detta så fungerade hans telefon ypperligt.

Självklart så var det fler punkter, men jag minns inte allt till fullo eller inte alls, så jag väljer att inte säga/skriva för mycket. Värt att nämnas är att han deltog i undersökningen och var oerhört trevlig, men skum som person. Tack för att du finns <3 Jag ber faktiskt om ursäkt för att det här första inlägget inte blev så där jäkla intressant att läsa, men jag lovar bättring. Det är mest att klockan har krupit sig inpå småtimmarna, och tröttheten tar ut sin rätt. Jag vill också passa på att be om ursäkt om jag har på något sätt verkat bitter/sur, så är självklart inte fallet :)
Något jag inte nämnde i början var att jag även har fått agera "Hobbypsykolog" på msn, för någon jag värderar högt och vill lära känna. Vore tid pengar, så är hon fattig eller ointresserad. Vad vet jag? Jag hoppas att jag kan få henne på "rätta tankar" så att jag får lära känna henne bättre :)



Alla ni som rosat mitt sätt att skriva på i såväl gästbloggar, laghemsidor och spelsajtscommunitys vill jag bara passa på att förmedla ett stort tack. Den här bloggen kommer att fyllas på med inlägg av mer humoristisk karaktär. Just nu är jag (som sagt) för trött för att tänka, men droppa gärna förbi fler gånger och läs. Inläggen är givetvis oregelbundna så jag kan inte säga när nästa gång blir.



Mvh,
Glenka - Lite större, lite bättre