Nu börjar resan från A-Å

Att resan har sitt stopp vid bokstaven "Å" och inte "Ö" kommer snart att förklaras. Det beror inget att göra med en ny dyslexiska sida från mig, utan jag hade tänkt att skriva något kort om ALLA mina vänner på Facebook (som jag har träffat minst en gång).

Idén kommer ifrån den amerikanska komikern Conan O'Brien där han förolämpar alla världens länder för att ta reda på vilka som ser på hans program. Jag kommer dock inte att förolämpa någon, men om jag nämner alla jag har på min lista, så får vi se vilka som hör av sig bland kommentarerna. När resan är färdig, så kommer alla som hör av sig att hamna på en hederslista där alla kan beskåda vilka roliga prickar det finns.


Jag vet själv hur det är. Alla vill läsa om sig själv, precis som för mig. Mitt mål är att genomföra en magisk resa likt en sagobok. Från A-Å.


1. Sofia Abel:
En tjej på jobbet som jag egentligen inte vet så mycket om egentligen. Det enda jag vet är att hon strulade med någon av norstats aggressiva chefer, dock inte Peter ;)

2. Nathalie Albrigtsen:
Vi fortsätter listan med ytterliggare en tjej från jobbet. Om det finns olika dansmattor som man kan trampa på till diverse olika TV-spel, så kan vi ändå kalla henne för "Dansnatta". Svensk mästare i Bugg (sett på facebook). Grattis!

3. Alexandra Ankarman:
Det finns ett par på jobbet som jag är rädd för. Hon är en utav dem. Ena stunden så skrattar vi båda åt någonting som är roligt, och andra stunden så skämtar jag om henne. På en millisekund så har hon börjat jaga mig runt kontoret. Hon må vara starkare, men ingen slår Glenka på löpning.

4. Helen Andersson:
Officiellt så har jag två systrar. Jenny och Therese heter dem, men inofficiellt har vi utsett Helen (Therese kompis) till min "Gudsyster". Att säga "Vi" vore kanske ett misstag, men dem två har gjort det, och jag håller med godvilligt.

5. Victor Andersson:
Det var inte så längesen jag träffade honom, då var det ett kallprat och ett snabbt "hej" på Hemköp i Ryd. Innan dess var det ett tag sedan, anledningen stavas "lumpen". Vi har spelat en del innebandy ihop, och när han kommer fram till mig så säger han: "Känner du igen mig?" Det lät som att han hade återuppstått från de döda, men jag kände allt igen honom. Bra på innebandy, en riktigt reko snubbe över lag.

6. Jessica Andersson:
Det här är även det en tjej på jobbet. En blygsam sådan som knappt vågar säga "hej" om hon inte har lite alkohol i kroppen. Men när hon väl har det så är vi bästa polare och jag är hennes DJ. Hon vågar visserligen nästan bara prata med Alexandra på jobbet. Lite synd, hon är säkert asschysst.

7. Jimmy Angren:
Finns tyvärr inte så mycket att säga. Han var med och spelade i samma studentlag som jag, men försvann med laget.

8. Marcus Antonsson:
Det här är en person som jag har lärt känna genom min gode vän Kalle. Tydligen en jäkel på golf, och om inte annat en bra fotbollsspelare. Vi spelade korpen ihop där jag lärde känna honom. Kan tända till på planen om det hettar till. Rätt inställning.

9. Johanna Appelgren:
HERMANS BIHANG! Det är min (förmodligen) bästaste bästa väns flickvän. Ett roligt randomminne var när en random snubbe berättade för mig att han tänkte ragga på henne. Mitt svar var: "Det ger du fan i, för det är min polares tjej". Senare den kvällen dansade jag och Johanna med varandra på skoj. Med besviken min så kläcker han ur sig: "Du sa ju att hon var upptagen". Det var hon också, men det går faktiskt att vara kompisar med tjejer också, vilket han inte insåg (kände mig lite homo efter den sista meningen, men hoppas ni förstår).

10. Henrik Arnell:
Jag skulle kunna skriva ett helt blogginlägg om Henke. Finns ingen som har samma roliga kiss- och bajshumor som jag, utom han. Mycket onkel kånkel, nazist och homoskämt har satt prägel på en väldigt annorlunda vänskap. Mitt första möte med honom minns jag starkt. Han hade skrivit en uppsats om olika ideologier. Jag kände honom inte, men rykte pappret ur hans hand och läste första meningen som löd: "Nazismen är en missuppfattad ideologi". Till min stora förtjusning läser jag det högt för hela klassen som skrattar. Han söker ursäkter, men finner inga. Sedan den dagen så insåg han att jag var lika sjuk i huvudet som han. Jäkla synd att han bor i Oslo nuförtiden.


Glenka - Snart färdig med bokstaven "A"

Besöksräknaren - En rikig morot

Med ljus och lykta så sökte jag liv därute, jag var helt övertygad om att min blogg (mer eller mindre) var död. När jag väl där, på ruinens kant av desperation, skrek ut till er därute så kom ett passande uttryck: "Den som söker han finner". Jag sökte och jag fann ett par gästboksinlägg där folk visade sig läsa det jag skrev. Riktigt kul!


Min hjälpsamme storasyster Jenny, erbjöd sig att hjälpa mig att införskaffa en besöksräknare på min blogg. Uppgivenheten gick från total till hoppfull för att sedan komma till sin slutdestination: tillfredsställelse. Efter lite om och men så var saken biff, jag hade nu fått min bloggräknare. Jag gick in igår och tittade, och då hade jag ~5 besökare (trots att jag inte skrivit något). Överraskningarna fortsatte att hagla in, när jag idag (runt 07:00) bara skulle kolla till den, i brist på annat, så upptäckte jag att det stod "3 besökare". Visst, nu är kanske inte jag någon "Blondinbella", men för att vara dödlig så måste jag ändå erkänna att jag är klart nöjd.


Precis som rubriken säger så är besöksräknaren en riktig morot. Nu "behöver" ni inte längre skriva kommentarer för att jag ska få motivation att fortsätta (givetvis uppskattas det alltid ändå) men nu kan jag åtminstone se att folk åtminstone tar sig tiden att kika in för att se hur mina tankar går.


Humöret är på topp och det är ännu bara gryning i ett förvånansvärt kallt söder. Jag hade tänkt att redan nu avslöja vad jag ska skriva om härnäst, men det kan jag inte. Det går inte av den enkla anledningen att jag faktiskt inte vet vad som komma skall. Ni får helt enkelt surfa in och läsa själva. Jag ska försöka att inte tråka ut er alltför mycket ;)



Glenka - Funderar på att börja äta grönsaker. Morötter för att vara exakt.

T9 är ett kul fenomen

För de lite äldre läsarna som bor under stenar så kommer en kort förklaring på vad T9 är:
http://sv.wikipedia.org/wiki/T9

Ännu kortare för den gamle och late:
Man trycker bara en gång på knappen per bokstav, så räknar telefonen ut vilket ord du söker

SMS är något jag använder mig ofta av. Inte bara ofta, utan 20-30 st om dagen. Lite titt som tätt så händer det att vissa, enligt mig väldigt vanliga, ord inte finns med i ordlistan. Varje gång det händer så blir min första tanke: "ÅH, nu har jag något att blogga om." Sedan distraheras mina tankar av något ätbart, och idén är som bortflugen. Men just nu har jag inget ätbart hemma, och ett ord dök upp: "Pippi".


"Det finns värre ord. Min telefon har inte XXXX, vilket jag tycker är mer självklart"

Wiseguy, detta handlar inte om dig, utan om mig. Jag minns inte alla orden, och det är oerhört frustrerande om man vill blogga om saken. När man skriver "pippi" så dyker ett annat ord, ganska likt mitt ord upp. "Piss".

"- AMEN KOMIGEN!" säger jag högt för mig själv, i min ensamhet i lägenheten. Min gamla telefon hade inte N... ett ganska fult ord. Eftersom att jag står bakom PK-lagarna så beslutar jag mig för att inte säga det högt. Istället får ni en verbal rebus:

Neger + Hora


Förstår ni inte den, så kan jag berätta svaret i enrum. Det ordet är dock borttaget ur min nya telefons T9.

_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-


För övrigt så fick jag veta en annan sjuk sak. Många är bra på att uttrycka sina känslor och tankar med papper och penna. Åsa och jag kallpratade lite grann på MSN, och då började hon skryta en del. Oftast när någon skryter om något så rycker man på axlarna och tänker: "Whatever", men det hon hade att säga var mäkta imponerande: Hon är medlem på någon sida där man publicerar upp sina bilder på nätet, och så får folk kommentera ens verk. Hon hade inte mindre än 20'000 besökare på sin sida (!!). Då kan man rita bra. Jag har sett bilderna själv, och jag är imponerad på riktigt. Jag tänker inte köra med "Jag-kan-knappt-rita-ett-rakt-streck" eller "Streckgubbs"-snacket, för jag kan rita rätt okej, ibland. Men hon var bra, hatten av!


Än en gång börjar klockan ticka iväg inpå småtimmarna. Jeppe terroriserar mig på MSN, men hans tolkning av Brook (från en TV-serie) när han säger "Beautiful" har lättat på mina skrattgropar ofta. Nu har jag sparat när han säger det, och det är en vass kandidat till SMS-signalstiteln.

Brook:
http://th04.deviantart.net/fs22/300W/f/2008/006/4/5/45ce8c3cfee51b51.png



Glenka - Säger sitt om T9, "Ritskillz" och roliga imitationer

Sloganförklaring, jul och annat trams

Tiden mellan inläggen blir bara längre och längre, men jag ska försöka bättra mig.


I det förra inlägget jag skrev så lovade jag att berätta var "Regular everyday normal guy" kom ifrån. Svaret är enkelt. Youtubekändisen Jon Lajoie från Kanada har gjort en låt med just den titeln. Varför just den? Det är så mycket som passar in på mig, jag ÄR verkligen en "regular everyday normal guy":




I’m just a regular everyday normal guy…Nothin’ special bout me Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…When I go to the clubs I wait in line Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…I got $600 in da bank Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…And my sexual performance is an average.

I work at customer service
for a phone company,
I make 12 bucks an hour
but that’s all I need.
I live in a small apartment
on a quiet street
I don’t go out too much
I like to watch TV
I cant afford a car
I use public transportation
I don’t mind I read till I reach my destination
sometimes a newspaper, sometimes a book
the amount of money I save,
this shit is off the hook

And I’m not very good with the women
I’m a pretty shy person
and I’m average looking
last time I had sex was in 2003
and I’m ashamed to admit it
but it wasn’t free

I’m just a regular everyday normal guy…I get nervous in social situations Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…I get constipated once a month Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…And i make pretty good spaghetti sauce Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy..and I get scared when I go see da dentist.

I’m da “Pauly Shore” of everyday life
easily forgettable
and I’m not very liked
I have an “According to Jim” personality
I’m as entertaining as a fuckin’ STD

If you wanna mess with me
I think you probably can
because I’m not confident
and i am weak for a man I’ll just roll up in a ball
while you kick me in da back, yeah
honestly I probably wont fight back
And I don’t have any friends
that would back me up
My friend Steve would
but he doesn’t look very tough.

Steve – “You want some of this bitch?”

If you rarely get laid
put your hands up
If you’re not well paid
put your hands up
If you got a pet cat
put your hands up
and if you got a bad back
put your hands up

Jon – “I hurt my back 2 summers ago moving a fridge and ever since then it just not da same …you know it… it gets pre…It gets pretty sore!”

I’m just a regular everyday normal guy…My parents are really nice people Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…I’m somewhat afraid of heights Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…I like da show greys anatomy Mutha Fucka.
I’m just a regular everyday normal guy…and I’m pretty good at making paper planes


___________________


Jag gjorde det som stämde in på mig i fet stil. Det kan låta en aningens tragiskt, men så är självklart inte fallet ;). Jag har ju min humor också, den tillhör världseliten. Sa jag att jag är ödmjuk också?
Skämtosido, så är väl inte detta någon mall för att vara "average", men man måste kunna bjuda på sig själv ibland. Det är just det som titeln refererar till.

Något som slår mig ofta (bildligt talat) är att varje gång jag går in på facebook och tittar på folks bilder (i brist på annat, inte på ett "stalkande" sätt) är att en och samma person dyker ständigt upp på bild. Den här personen är någon som jag retar mig gallfeber på. Från att lyssna på glad musik och vara på prima humör, till att känna irritation. Detta är en helt ny erfarenhet för mig. Visst att man inte gillar alla personer, men det här är på ett helt annat plan.

Nu är det snart jul, jag har inte ännu hunnit handla några julklappar, men ingen fara. Tiden finns, och en tripp till stan med Herman och Gurra är inplanerad. Min syster tror sig veta vad hon ska få, men hon kommer att bli fint överraskad när hon öppnar paketet.

När jag nu sitter och skriver detta, så har jag insett en dålig ovana jag har. Att lägga upp en massa youtubeklipp. Varför? Inläggen får mer liv, och blir inte bara en text på en skärm. I vilket fall så har Emsi bjudit hem mig till henne och titta på balklänning. Det ska bli kul att få se hur hon bor också, jag har ju som inte gjort det än.


Eftersom att man inte kan se antalet views på bloggen (inte ens som inloggad) så vore det ändå kul att få en indikator på hur många som faktiskt läser detta. Snälla skriv bara ditt namn (eller annonymt) och något kort så att jag vet att det finns liv där ute :)


Glenka - Ger svar på stora frågor, men får inte många svar tillbaka

Finbesök i Ryd

Dagen började med att jag städade lägenheten, men det var inte så stökigt som man kan tro. Musiken på hög volym, One OK Rock och Infinity spelades mest. Mitt i städandet så ser jag ett orange fält längst ner på min skärm, ser att det är " Ems | " som skriver. Hon berättar att hon ska göra sig i ordning, och sen kommer hon. Det pirrade lite i magen, min längtan byttes ut mot en aningens nervositet. Självklart så såg jag fram emot detta fortfarande. En stund senare kommer ett sms där det står något i stil med: "Bussen går från Stora Torget om 10 min". Jag hade lovat att möta henne vid Ryd Centrum, och inte mig emot. Möter gärna upp henne.


Vi börjar med att småprata lite, tills vi sedan spelar Mario Kart. I vanliga fall så brukar man kanske låta tjejen vinna, men jag kunde inte låta henne göra det. Är det kul att vinna så är det. God vinnare som man är, så roade man sig inte lika mycket över vinsten som i vanliga fall, och TV-spelet övergick till musik och småprat. Under småpratets gång så fick lyckades jag med något som jag SÅ länge har väntat på: Att få henne att ställa upp på ett foto där hon är iklädd en Luleå Hockeytröja. Tyvärr så väljer jag att inte publicera bilden, men om ni ber RIKTIGT SNÄLLT så kan jag tänka mig att överväga saken ;)


Det hela avrundades med att jag följde henne till bussen hem, det vankades storhandel med mor för hennes del. Precis som hon sa på sin blogg så kan jag inte göra annat än att skriva samma sak (fast namnet utbytt):

"- tack Emmi, det här får vi göra om nångång snart :) "


Nästa gång tänkte jag berätta om vars jag har fått "Just a regular everyday normal guy" ifrån.


Glenka - Har lärt sig att tjat lönar sig

Några tankar om... Civilkurage?

Jag hade en diskussion med en polare på telefon. Egentligen så har jag ingen aning om hur vi ens kom in på ämnet, men vi började i vilket fall prata om civilkurage. Han berättade då att alliansen (högern) hade funderingar på att införa det i Sverige. Min första tanke var: "Har vi inte redan det?". Snabbare än Lucky Luke så googlade jag upp det, och där kunde läsas att det inte verkade vara infört än. Det kan visserligen vara så att det är infört nu, rätta mig om jag har fel.
Jag sökte med ljus och lykta efter en närmre förklaring på vad det innebar, men han inte mer än få igång tändstickorna tills jag fann detta på Wikipedia:


"Att ha Civilkurage innebär att ha mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå upp för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen".



Fortsätt att rätta mig om jag har fel. Men jag tolkade detta som om att om man inte sätter andras säkerhet före sin egen (dvs. att man är feg) så kan man straffas för det? Detta må låta oerhört själviskt, men jag skulle ALDRIG sätta mitt eget liv framför någon annan okänd persons. Jag målar upp ett scenario för er, av en händelse så råkar jag ha både pensel och färgburk liggandes:


Du går på stan en fredagskväll på väg hem från krogen. På vägen hem så ser du där en person agerar hotfullt mot en annan, hållandes en kniv i sin hand. Vi kan kalla de för person A och B. Person A (personen med kniven) viftar hejvilt och skriker diverse svordomar och agerar hotfullt. Den andra, det vill säga person B, backar undan och ber om ursäkt. Helt utan anledning flyger A på B och brottar ner honom (låt oss säga att det är två män) och fortsätter viftandet. Du hör hur de båda skriker, den ene av ilska och den andre av rädsla/smärta, det vet du inte. Om jag då drar mig tillbaka och inte känner mig sugen att få en kniv stucken i mig, så begår jag ett brott. Med andra ord: Jag straffas för att jag är feg.


Det känns helt ofattbart för mig. Enda gången jag skulle gå emellan är om en familjemedlem, nära vän eller någon som jag är förälskad i skulle hamna i den situationen. I annat fall skulle jag inte vilja sätta mitt liv till för att skydda någon okänd person som jag inte alls hyser några som helst känslor för. Däremot kan jag hålla med om att det låter bryskt att inte hjälpa till, men kan du med handen på hjärtat säga att du hade ingripit?. Om du skulle vara det, så tror jag (tyvärr) att du tillhör minoriteten. Fegt eller smart? En frågeställning som lätt kan jämföras med om man hade simmat, med ett rinnande sår, bland ett stim hungriga pirayor. Är det fegt eller smart?



Glenka - Feg eller smart?

Nihon no uta

Nästan ingen skriver bland mina kommentarer på mina inlägg, så jag tänkte: "Äsch, det är väl ändå ingen som läser", men när jag väl slutar så får jag påtryckningar från uppskattningvis... 5-6 personer som säger: "Varför slutade du för?". Mitt svar var som bekant att jag inte trodde någon läste det, men fick på ett rationellt sätt förklarat för mig att man inte behöver kommentera för att läsa. Mitt huvud tog formen av en åsna, samt en skylt hängandes runt min hals med texten "Jackass" kunde beskådas, likt en tecknad serie. Så nu har jag tagit tummen ur arslet och tänkte skriva någon rad eller två.

Det jobbiga är att jag vill inte bara skriva om "Vad som helst" för att skriva. Det har inte hänt så där fasligt mycket i mitt liv, så jag bjuder på lite japansk musik (PLUS ÖVERSÄTTNING AV MIG).


South Park - Let's Fighting Love!




Japanska:
Subarashi chin chin mono
Kintama no kami aru
Sore no oto sarubobo
Iie! Ninja ga imasu

Hey hey let's go kenka suru
Taisetsu na mono protect my balls!
Boku ga warui so let's fighting!
Let's fighting love! Let's fighting love!

Kono uta chotto baka
Wake ga wakaranai
Eigo ga mecha kucha
Daijoubu, we do it all the time!

Hey hey let's go kenka suru
Taisetsu na mono protect my balls!
Boku ga warui so let's fighting!
Let's fighting love! Let's fighting love!

Subarashi chin chin mono
Kintama no kami aru
Sore no oto sarubobo
Iie! Ninja ga imasu

Hey hey let's go kenka suru
Taisetsu na mono protect my balls!
Boku ga warui so let's fighting!
Let's fighting love! Let's fighting love!

Kono uta chotto baka
Wake ga wakaranai
Eigo ga mecha kucha
Daijoubu, we do it all the time!

Hey hey let's go kenka suru
Taisetsu na mono protect my balls!
Boku ga warui so let's fighting!
Let's fighting love! Let's fighting love!
______________________________

Svenska:
Jag har en underbar penis
Det finns hår på mina bollar
Är det där ljudet av en ap-bäbis?
Nej, Ninjorna är här!

Hey hey kom igen, hoppa in i bråket
Det viktiga är att skydda mina pungkulor
Jag är en tuffing, så vi kan slåss!
Let's fighting love! Let's fighting love!

Den här sången är rätt korkad
Det finns ingen logik i den
Engelska är helt stört
Det är okej, vi gör det hela tiden!

Hey hey kom igen, hoppa in i bråket
Det viktiga är att skydda mina pungkulor
Jag är en tuffing, så vi kan slåss!
Let's fighting love! Let's fighting love!

Jag har en underbar penis
Det finns hår på mina bollar
Är det där ljudet av en ap-bäbis?
Nej, Ninjorna är här!

Hey hey kom igen, hoppa in i bråket
Det viktiga är att skydda mina pungkulor
Jag är en tuffing, så vi kan slåss!
Let's fighting love! Let's fighting love!

Den här sången är rätt korkad
Det finns ingen logik i den
Engelska är helt stört
Det är okej, vi gör det hela tiden!

Hey hey kom igen, hoppa in i bråket
Det viktiga är att skydda mina pungkulor
Jag är en tuffing, så vi kan slåss!
Let's fighting love! Let's fighting love!

______________________________

Nästa låt är en typiskt rivig rocklåt. Kan inte göra annat än att älska den.


One OK Rock - Kokoro no kupido (Kupids hjärta)




Dock kan jag inte/orkar inte jag översätta denna, även den bästa har sina begränsningar ;) Går säkert att leta upp på google. Folk verkar tro att jag är någon slags "mastermind" på japanska. Faktum är att jag kan bara behärska två av deras tre alfabeten. I övrigt kan jag väl lite mer än de flesta kan spanska/tyska/franska. Jag hänger med någorlunda i ett japanskt TV-program åtminstone.
För övrigt så skulle jag kunna fortsätta spamma med hur många låtar som helst, men väljer att inte göra det. BARA EN TILL! :D



Alumina - Nightmare (Arumina - Naitomea)




Detta är också en av japans mer kända låtar. Skön lugn "rock". Vet inte riktigt vars jag ska placera den.




グレンカ - にほんじんさない... ほんとに!
(Glenka - Är ingen japan... seriöst!)

"Shit... hon sa inte det där?"

Det var riktigt nära. Då menar jag RIKTIGT nära. Själv så höll man på att börja det här inlägget med det klassiska: "Det var längesen jag skrev nu, så jag skriver några rader", men det sa jag aldrig.

Alltid lika underhållande med tjejer som är godtrogna som få. Förmodligen kommer jag att bli dumförklarad av någon/några, men då vet jag att det finns fler lika godtrogna som hon (notera att jag använder ordet "godtrogen" för att linda in det). Hon satte sig brevid mig och inleder en konversation:

- "Är du rädd för svininfluensan, Daniel?"
Jag funderade snabbt över varför hon frågade, men svarar:

- "Nja, det är jag väl inte. Vadå då?"
- "Du har väl hört om den där tjejen som tog en vaccinationsspruta mot det och sen bara kunde gå baklänges?"

"Shit hon sa inte det där?" var min första tanke. Dagarna innan satt jag, kusin- Mattias & Robin skattade gott åt det klippet. Det var så bisarrt att någon kunde tro på det, kändes som en saga skriven av Aftonbladet. Jag tänkte först vara snäll och förklara för henne att det med all sannolikhet (man ska aldrig säga aldrig) bara är fake. Men det gick inte. Istället skrattade jag (MED) henne och sa att det inte är sant. Självklart vägrade hon ge sig, utan fortsatte med argumentet "...men det stod faktiskt i Aftonbladet." Bedöm själva:



Girl Gets "Flu" Shot & Now Can Only Walk Backwards!

Då klarnade saker och ting för mig. Det VAR en saga som Aftonbladet hade ett finger i, de skrev det visserligen inte, då det faktiskt var amerikanskt. Vi hade en diskussion på ett lättsamt sätt där hon inte ville erkänna sitt misstag, utan istället litade till fullo på det de sa. Själv har jag slutat lita på Aftonbladet och vad de säger. Anledningen? Här är bara "Top of mind" på idiotiska (ursäkta språket) artiklar jag läst om:

- Livs levande minitomtar i Argentina
- Ett sjöodjur som strandat
- Utomjordingar

Men det finns självklart folk till allt, och mycket av det jag tror på lär också vara helt uppåt väggarna. Men ni som läser detta, är det önskvärt om jag lägger upp en samling roliga klipp från youtube utan att skriva någonting? Lite som en samlingssida med roliga klipp. För jag måste erkänna, det är inte alltid lätt att veta vad man ska skriva om, många ointressanta dagar har sin passage genom mitt liv. Precis som de flesta andra då, såvida man inte är en svensk hollywoodfru med en rik man. Det är väl dags att bli rik så att man får ett eget kvinnskap snart, jag väntar bara på den dagen att komma :) Hitta någon som man själv gillar, och att känslorna är delade.

Usch... nu kände jag mig omanlig där ett tag. Om någon har idéer/funderingar över något, eller bara sitter inne på kreativt tänkande är jag idel öra att få inspiration på något att filosofera kring. Jag är dålig på att komma på idéer, men när jag har något kan jag alltid spåna vidare på det.

Glenka - Letar desperat efter idéer nu, efter endast ett par inlägg (?).

Ps:
Kalle, your balls are belong to me! (Ja, jag är medveten om felskrivningen)

Ds:

Kul citat, nostalgi på youtube och pungkulor på hal is

Jag har nästan själv skapat en hel dokusåpa kring laptopen som jag lånar av Gurra, alla undrar hur det kommer att gå. Kommer "E-knappen" börja fungera normalt? Är det något fel på datormusen? Jag kan lugna er alla: Allt är okej, jag kommer inte fördjupa mig något mer i det.


Däremot kommer jag att tråka er EN DAG TILL med mitt tråkiga bussprat. Let's face it: Jag har genomfört min sista arbetsdag här idag. Hur som helst så blev min enda underhållning en sms-konversation med Ems, och vi snackade lite om ditten och datten tills jag frågar hur det gick med matte-pluggandet. Då fick jag kanske den mest... vad ska vi säga? Lama ursäkten någonsin. Självklart hade hon inte börjat, ursäkten var:

"Vi har inte börjat än :) min kompis som är min lärare sitter på golvet :)"


Min första tanke var: "Jaha, okej". Men så läste jag den meningen en gång till och skrattade till. Folket på bussen tittade på mig som om att det var något fel på mig. Jag tittar mig omkring, harklar till och skrattar lite osäkert samtidigt som jag tittar på min omgivning. Efter den idiotförklaringen så väljer jag att svara på sms:et och låtsas som att detta inte hände. Min replik till henne blev något i stil med: "Haha, vad var det där för en ursäkt?" ungefär. Fråga mig inte om detaljer, kommer inte ihåg exakt vad jag svarade. Efter mycket om och men så gick hon med på att nämnas i min blogg efter ett så klokt uttalande. Inte för att vara starta ett smutskastnings-VM, men jag ska bara skicka en hint till henne (om hon läser detta): Jag nämnde iallafall inte den "tråkiga Wii-incidenten" som skedde hemma hos mig ;)

Igår kväll satt jag på msn, och sökte fritt på youtube. Efter många "Related Videos-tryck" senare ser jag "Teenage Mutant Ninja Turtles" och då påminns jag om ett klipp jag såg för väldigt många år sedan. Ja, innan Youtube ens fanns/blev känt. Jag kastar mig över tangentbordet och knappar in videons namn. Jag hörde änglamusik i bakgrunden och ett starkt ljussken lyste på mig: DEN FANNS!


Fort som satan trycker jag på länken och lyssnade på musikvideon och bara njöt. Tack för att den fanns! Endast en träff och 138 visningar har den bara i detta nu när detta skrivs. Varför? Det vet jag inte, jag hade förväntat mig flera träffar och ett par tusen views åtminstone:



Veganrepubliken - Jimpa Spetlar Turtles







För övrigt så stack min gode vän Karl Bäckstedt ut hakan och sa på facebook:

"Karl Bäckstedt: Bra skrivet, men sätter en av mina resterande pungkulor på att det inte blir fler än fem inlägg"


Jo, jag tackar jag. Dock vet jag inte hur många pungkulor den mannen har, men snart har han åtminstone en mindre. Frågan är vad man ska göra med en pungkula? Lägga den i en glasburk?


Glenka - Ett steg före de flesta idag

... and the story goes on

Igår så påbörjades den här bloggen, som ur mina ögon sett var lite bitter, men jag tänkte faktiskt fortsätta lite på det spåret även idag. En stund iallafall.

Det som jag beklagade mig mest över är just allt som tekniken har att erbjuda (kom ihåg att "E-knappen" på tangentbordet lever sitt egna liv). Efter att ha pendlat T o R mellan Luleå-Pajala så kände jag mig en aningens seg. Slår på laptopen som bringat mig så mycket lycka de här dagarna i ett snöigt norrbotten. Jag är väl medveten om dess styrkor och brister, men något som jag inte hade räknat med var att "lagen om all djävulskap" hade spridit sig. Nu är det musen som krånglar också. Den funkar att röra omkring med på skärmen, men vänster musknapp har i det närmaste lagt av nu istället (!!). Jag tog ett par tunga andetag, räknade till 10 och sansade mig. Mannen med de små problemen (dvs. jag) insåg att han faktiskt har en s.k. "Touchpad" på sin laptop. Jag törs knappt tänka på hur morgondagen kommer att se ut, vågar nästan sätta mina båda händer på att även den kommer att krångla imorgon. Antingen det, eller att tangentbordet muppar galet.


MEN GLENKA, INTE VARA SÅN NU! VI ALLA ÄLSKAR DIG FÖR DIN POSITIVA UTSTRÅLNING!

Jo, må så vara. Som tur är så är jag en ganska "Glad kille" vanligtvis. Det är bara att "bryta ihop och komma igen" som en känd svensk idrottsman en gång sade.


Kan även tillägga att jag med allra största sannolikhet kommer att dansa bal. Det är en vakker flikka som (konstigt nog??) inte har någon kavaljer själv, och jag är inte den som är den. Självklart ställer jag upp, det är ju trots allt det Glenkman gör bäst - Räddar unga damer i nöd ;) Frågan är just bara hur min mor, som styrt mitt liv med järnhand kommer att tackla detta. Jag har redan nu börjat förbereda mig för möjliga frågor som jag snabbt måste kunna svara på:

1. Hur ska du ha råd?
2. Vem ska du dansa med?
3. Sen när har du intresserat dig för dans?
4. Kommer du att dyka upp på träningarna?

Det är väl de fyra frågor som lär dyka upp med allra största sannolikhet. Så här kommer jag nog att svara då:

1. Panta burkar, jobba mer på norstat eller skaffa ett nytt jobb
2. Även om jag nämnde ett namn, så hade du ändå inte vetat vem det var. Men hon är mikket snell (:
3. Sedan hon frågade mig. Då fick jag ett oerhört stort intresse, och blev insatt i alla möjliga danser. Peppe Eng har även han varit en stor förebild sedan hans framgångar i "Let's dance".
4. Självklart! Det bjuds på saft och bulle efteråt!

Kommer ni på någon mer möjlig fråga, så skriv gärna det bland kommentarerna nedan. Funderar på att hoppa in i duschen, det verkar som att mina strumpors storhetstid är svunnen. Med andra ord: Jag tror inte att fötterna har somnat, med tanke på den stanken så är de nog döda.


Visst är det trevligt att man kan dela så pass personliga saker med er andra via internet? Nästa gång tänkte jag berätta lite närmare om mitt icke existerande navelludd och den mystiska doften från mina armhålor.


Glenka - Lite... för personlig ibland?

Hajime no Glenka

Hajime no Glenka - Starten på något nytt?


Hajime no Glenka? Vad betyder det? Är det något japanskt som vanligt?

Jo, det är det ju faktiskt. Den korrekta översättningen skulle väl vara något i stil med "Den nya Glenka".


Jag satt sent nu inatt och genomförde ett av mina gränslöst långa telefonsamtal med en viss "Kristoffer Knutsson" (som tur är så var det han som ringde), när Jeppe helt oväntat skriver på msn att jag borde starta en egen blogg. Denna, på gränsen till fasansfulla, idé dök upp när han hade läst ett forumsinlägg som jag hade skrivit på spelsajten www.xperteleven.com där jag hade startat en ny tråd om den alltid lika omtalade personen Zlatan Ibrahimovic. Rubriken jag valde att använda var: "Zlatan - Bra eller anus".
Lättsmickrad som jag är så gled jag in på första bästa bloggsida och beslöt mig för att följa strömmen och påbörja detta projekt. Efter att registreringen var klar, mallen vald och pennan vässad så skulle jag precis påbörja mitt första inlägg. För att göra en text mer lättläst så är det viktigt att variera mellan kursiv, fet, och en blandning av båda tingen så tänkte jag påbörja det första inlägget med lite fet stil, följt av kursivt. Men det var lättare sagt än gjort. HUR JAG ÄN GJORDE SÅ BLEV DET RAKA MOTSATSEN TILL DET JAG VILL. Att skriva så långt som jag kommit nu, har tagit mig [okänd] minutrar att bara komma hit. Värt att tillägga är att jag verkligen inte är "En av dem" som skriver långsamt, snarare tvärtom.
Man sitter där, frustrerad över att man inte kan behärska HTML-kodernas underbara konst, dessutom sitter jag på en laptop (som tillhör Gurra) där knappen "e" fungerar när den känner för det. No hard feelings Gurra, men det är något fel på den knappen.
Nu ska inte jag sitta här och vara bitter för småsaker utan istället vandra vidare i den långa bloggresans magiska värld. Just nu sitter jag på ett vandrarhem i Luleå (Kronans Vandrarhem för att vara mer exakt).

Vad gör du i Luleå? Varför är inte du hemma och är social med oss? VI SAKNAR DIG!

Med smicker kommer man inte långt. Bara jag är naiv nog att köpa det *skrattar i min ensamhet*. Jag genomför en "affärsresa" där jag delar ut enkäter till folk på bussar. Jag vet, jag vet, det låter som ett lyxjobb. Men tro mig, bakom denna fasad av glitter och glamour så är det inte så "häftigt".
På bussen idag... så stötte jag på en pratglad norrlänning. Precis som på de andra bussarna, så har jag fått lyssna på diverse intressanta historier, men den här mannen tog mig med häpnad. Det var så att han var mytoman (med all säkerhet).


Nja, mytoman var väl kanske att ta i. Han kanske ljög lite då och då tänker kanske ni?


Vad jag än sa så hade han själv varit med om det, och självklart gjort det mycket bättre. Låt mig exemplifiera ett par punkter utan att trötta ut er allt för mycket:

1. Han frågar hur stort minneskort min telefon har, jag svarar ärligt 2 gig. Han har självfallet flera telefoner med 2-, 4-, 6-, 8-, 12-, 16- 0ch 40 gig stora. Men som om det inte vore nog så har han även köpt en Samsung i USA som hade 1 tb (Tb = 1000gig) på sin TELEFON?
2. "Nokia 3310 är en jäkla bra telefon. Tål hur mycket stryk som helst" säger jag. Då har han givetvis kastat sin telefon i väggen flertalet gånger, KÖRT ÖVER DEN MED EN LASTBIL (??) och kastat den i ett badkar fyllt med vatten. Till råga på detta så fungerade hans telefon ypperligt.

Självklart så var det fler punkter, men jag minns inte allt till fullo eller inte alls, så jag väljer att inte säga/skriva för mycket. Värt att nämnas är att han deltog i undersökningen och var oerhört trevlig, men skum som person. Tack för att du finns <3 Jag ber faktiskt om ursäkt för att det här första inlägget inte blev så där jäkla intressant att läsa, men jag lovar bättring. Det är mest att klockan har krupit sig inpå småtimmarna, och tröttheten tar ut sin rätt. Jag vill också passa på att be om ursäkt om jag har på något sätt verkat bitter/sur, så är självklart inte fallet :)
Något jag inte nämnde i början var att jag även har fått agera "Hobbypsykolog" på msn, för någon jag värderar högt och vill lära känna. Vore tid pengar, så är hon fattig eller ointresserad. Vad vet jag? Jag hoppas att jag kan få henne på "rätta tankar" så att jag får lära känna henne bättre :)



Alla ni som rosat mitt sätt att skriva på i såväl gästbloggar, laghemsidor och spelsajtscommunitys vill jag bara passa på att förmedla ett stort tack. Den här bloggen kommer att fyllas på med inlägg av mer humoristisk karaktär. Just nu är jag (som sagt) för trött för att tänka, men droppa gärna förbi fler gånger och läs. Inläggen är givetvis oregelbundna så jag kan inte säga när nästa gång blir.



Mvh,
Glenka - Lite större, lite bättre